De bortvalda klasskompisarna
Vi diskuterar utfrysningens former och konsekvenser samt hur elever kan agera för att motverka den. Vi lär oss hur vi kan stötta och inkludera de som känner sig ensamma eller utanför.
Tips till vårdnadshavare
Utfrysning är en av de vanligaste formerna av mobbning, men även bland det mest smärtsamma att uppleva. Forskning har visat att det faktiskt gör precis lika ont som fysisk smärta. Det finns skillnader mellan medveten och omedveten utfrysning, där omedveten utfrysning bygger på rådande normer exempelvis att vi utesluter lek med personer har annan hudfärg, sitter i rullstol eller på andra sätt skiljer sig från gruppen.
Så här kan du tala med ditt barn om utfrysning:
- Fråga ditt barn om hen tillhör några kompisgrupper, vilka dessa består av, vilka roller de olika personerna har och om hen har bevittnat eller själv har upplevt utfrysning i gruppen – det gäller även på nätet.
- Följ gärna upp hur utfrysning kan se ut i ditt barns skola. Finns det någon där som ditt barn upplever vara utfryst och vilka aktiva handlingar ditt barn har tagit för att hjälpa personen att sluta vara utfryst? Kom gemensamt fram till olika sätt att hjälpa någon som känner sig utfryst. Är det lättare att göra det när ingen annan är där? På SMS? Genom en vuxen? Tillsammans med en annan klasskompis?
- För att trygga barnet ytterligare i er relation kan du även fråga om ditt barn har upplevt utfrysning hemma, ex. i samband med syskon eller annat, och vad denne önskar för stöd när det händer. Påminn att utfrysning även kan ske bland vuxna och att det aldrig är försent att vara en förändringsagent (åk F–3) och aktiv åskådare (åk 4-6).
